Bryggsegling – ett enklare båtliv

Att ta sig runt jorden på havet, se nya länder, träffa andra sorters människor och lära känna andra kulturer. Vad i hela friden ska det vara bra för?
När man kan ha det så skönt hemma vid bryggan.

Det är långseglarföredrag på kryssarklubben, långseglarbloggar med eller utan ungar, långseglarbloggar med eller utan tokstollar och till och med långseglarbloggar utan båt, långseglargrupper på facebook, långseglarböcker, långseglaraspiranter i hamnen och långseglare som långseglar. Ni märker hur tjatigt det blir?

Om man inte redan är ute och självplågar sig kring Kap Horn eller ligger ankrad utanför en öde ö det inte går att uttala namnet på, så är man i alla fall på väg.
Men vad är det egentligen som är så lockande med att trycka ihop sig som packade sillar på minimal yta, medan man i snigelfart segar sig fram över till synes oändliga havsvidder som i bästa fall är så mördande monotona att Sahara framstår som Skara sommarland och i värsta fall rätt och slätt livsfarliga?
Ser ni framför er en frisk och solbränd seglare bakom rodret i en ljummen passadvind på väg mot självförverkligande och inre frid? Jovisst, skepp ohoj.
Föreställ er i stället ringaren i Notre Dame med nervösa ryckningar i ögonvrån, det ligger närmare sanningen.

För det är på knä i motorrummet, ihopvikt som ett gem man ofta finner långseglaren. Eller hivande 20-litersdunkar med diesel från jollen till båten i ställningar som hade fått håren att resa sig på sjukgymnasten man kommer att träffa efter hemkomsten. För att inte tala om vattendunkarna.
Och nästa gång du är på badhuset tar du med dig gasolköket in i bastun och ställer dig att laga mat där. Glöm inte att tänka dig att hela bastun dessutom rullar fram och tillbaka samtidigt. Bry dig inte om blickarna från de andra bastubesökarna, att ta med gasolköket in i bastun är ändå inte hälften så tokigt som att segla jorden runt.

Som långseglare finns det alltid något att oroa sig över. Mörka moln, vågor som bryter, tromber, åska, draggande ankare, revor i seglet, rost, knak i riggen, stålvajrar med trådar som släpper, pirater, skit i dieseln, skit i vattnet, skit i autopiloten, vilseledande sjökort, ja det går att fortsätta i oändlighet. En vibrerande kaffemugg räcker för att få en långseglare på helspänn eftersom det där klirrande ljudet vid motorgång skulle kunna tyda på att något är fel med maskinen. Förhoppningsvis upptäcks kaffekoppen innan man ännu en gång går ner på knä, intar gemposition och river runt i motorrummet.

Ja, jag har också läst böckerna med färgglada bilder där havet är oh så turkosblått, stränderna är wow så pepsodentvita (eller om det är leendena) och solnedgångarna åh så in i he oreanga.
Men ni måste förstå att den drift att bekräfta sitt eget handlande efter att under flera år sovit i lakan blöta av svett eller saltvatten, ätit bananer på längden och tvären samtidigt som man på nätterna drömt om godishyllan på Ica Maxi och grillad hamburgare och skaffat sig en kropp som möjligen en nittioåring hade varit stolt över – den driften är inte att leka med och det är därför det dräller med långseglarböcker i hyllorna som berättar om hur lycklig man blir när man angör en palmklädd sandplätt med färgglada stenar runt, mitt i ingenstans och hur bara så där utvecklande lagom farligt det är att flänga runt på oceanerna. Men epilogen med valium och sprillans nya knäleder i titan får man aldrig läsa.

Det är egentligen en långseglare väl hemma igen som ordet skeppsbruten syftar på.
Samla alla gamla långseglare och ni har handikappförbundets regatta.

Tacka vet jag bryggsegling. Ett mer civiliserat sätt att leva. Bor man i Malmö är främmande kulturer och nya människor aldrig långt borta och man kan när som helst ta femman mot Rosengård om man vill göra ett besök i en annan världsdel. Och som Lisa Nilsson och zenmunkarna säger, himlen finns runt hörnet och den inre resan gör man lika bra hemma som på resande fot.
Den dag jag känner ett trängade behov av att angöra en hamn med palmer kastar jag loss och är efter en dags segling i Trelleborg.

Så sluta fingra på tamparna, nicka bara och håll med när den förvirrade grannen pladdrar vidare om Biscayas väderfönster och fortsätt lugnt att bryggsegla.

Fair winds!

 

 

Share

38 reaktion på “Bryggsegling – ett enklare båtliv

  1. Haha, fantastiskt kul skrivet. Dessutom sant kan intygas. För här sitter man nu alldeles vid Kap Horn och om inte självplågar sig så i alla fall som det där gemet i maskinrummet och mot alla intentioner tvingas man fundera över sprickbildning i cylinderhus istället för att se lättsam underhållning på dumburken. Dock får man säga att det går alldeles utmärkt att bryggsegla långt bort också, skava runt på sjön behöver man ju bara om man vill förflytta sitt flytande reservdelslager och alla sina att-göra-listor. Hade det inte varit så långt ”hem” så kanske att det hade varit enklare att knyta fast under bron igen.

    Nemo of Sweden, en bit söderut

    • Intressant poäng! Man kanske kunde sätta båten på en trailer så slipper man de där jobbiga transportsträckorna mellan bryggseglingarna? Hmmm…

      • Stödhjul, ett par stockar och några gammaldags finfina galärslavar borde ju gå att få tag på till marinpris hos din Watski-handlare?

        • Det märks att du är långseglare, mycket kreativt. Jag kollar på Biltema, det är billigare.

    • Andreas… tror mycket på lång bryggsegling långt borta. Det går ju alltid att hitta mindre vetande som kan flytta båten åt en :-)

    • Hej, kul att se att ni är i farten Nemo of Sweden. Saknar era härliga inlägg på eran blogg. Må hälsan stå er bi och hoppas att ni har det bra. Har tänkt en hel del på er. Själva nöter vi på – skruv efter skruv. Bästa hälsningar Tjoppe och Helena

    • Hur mår ni egentligen, kan man ju undra … Appropå möten med andra världar och en hård vardag så hoppas jag ni fortfarande känner att ni gjort rätt val för er :) . Massor av kramar till min favritseglarfamilj!

  2. Så roligt och så sant, och lyckan minns man efteråt 😉 , med några åri bekvämlighet glömmer man de där strapatserna.

  3. Mycket bra skrivet !;-)
    Kajröta Nej tack !
    Mänskligheten bygger mkt på @ utforska/upptäcka/röra på sig & ta lite risker & iom detta lära sig mer av det som finns runt omkring Oss =”LIVET”för om man någon gång råkar illa ut(skadar sig riktigt illa) så är det gooa positiva minnen & god hälsa som stärker Dig till att Överleva.
    Allas val hur man utnyttjar LIVET bör respekteras för it’s Your choise OK !

    Seglarhälsningar !
    Ifrån en Lång/Kortseglare

  4. Tårarna rinner ner för kinderna på oss, så dråpligt roligt och underfundigt skrivet. Vi bockar och bugar för en trevlig underhållning strax före sänggång. Vi må hända inte segla över atlanten för att erhålla ett par röda byxor för bedriften. Men likheten känns igen efter fem års byggande, 2 miljoner fattigare och 17000 arbetstimmar. Så va faan köpte man sig inte ett radhus i förorten istället?

    • Man måste få göra sina egna misstag 😉 Ibland om och om igen..
      Men det är ju tur att de här stolliga projekten ofta ger en skön tillfredsställelse när de är klara och att det alltid finns många goda erfarenheter och upptäckter att göra under tiden, förutom den att man aldrig skulle börjat.

      • På flera sätt är stora projekt vansinnigt utvecklande och tristessbrytande. På andra sätt vansinniga. Vårt projekt började med en nattlig dröm , såg mig själv stående på en skuta i snickarbyxor – hur tokig får man vara?

        Tjoppe och Helena just nu utan Tjoppe

  5. Fantastiskt kul och välskrivet, Magnus! =)

    Jag förstår nu mer än någonsin varför jag är en utpräglad landkrabba utan några som helst seglarambitioner.

    Se nu till att hålla bloggen vid liv!

    / Fredrik

    • Vadå nästa inlägg? Nu förstår jag inte alls.
      Men jag fortsätter att försöka fokusera på alla de dåliga aspekterna så slipper jag tänka på att jag saknar er också :-)

  6. Mycket intressant och underhållande!
    Med denna blogg bland sina bokmärken kan man nästan klara sig utan både båt o brygga.

    Bengt-Inge

  7. Kul skrivet kapten!
    Vissa drifter förstår man inte…
    Gasolkök, trångt, för kallt/varmt, taskig hygien mm…
    Som att tälta eller bo i husvagn.
    Är inte segelbåt en husvagn på vatten?
    Fast pajar bilen eller husvagnen, kan man ju alltid ta en buss hem 😉

    • Nu ska man väl inte glömma att denne Kapten Haddock faktiskt bor i sin båt till vardags. Med gasolkök, trångt, för varmt/kallt och taskig hygien : ) Så frågan är vad som är värst, att ha det trångt och lukta illa ute i världen. Eller ha det trångt och lukta illa i sin båt hemma vid bryggan … /L

        • Inte nog med det, han har även motorproblem som han jämt mekar med, antar att det mest är korrosionproblem eftersom den båten inte rört sig ur fläcken på, ja, vem vet hur länge… :)

          Nä, köp en machete och skär loss indigo från botten där i västra hamnen och kom ut och meka där vattnet är 28 grader varmt och flickorna lättklädda året om…
          :)

          • Hallå! Jag var ända borta i Dragör i somras. Och Lagunen. En gång. Eller var det förra året…

          • Haddock, kom och hälsa på oss då! Jag hör av mig när vi angör nästa vik och städat undan verktygen … :)

          • Tack för inbjudan! Det gör jag gärna, mot bättre vetande.. I rent forskningssyfte naturligtvis :-)

          • Tack för ditt stöd Kalle. Hög tid att någon säger ifrån. Alldeles för många ja-sägare på den här sidan. Lycka till med Atlanten. Vi håller ett öga på er. Kram, L

  8. Att du hade en sån poetisk ådra, Haddock:)! Dessutom håller jag med dig i hela inlägget! Det optimala hade varit att transportera sig mellan världens vackraste bryggor på ett snabbt sätt och sedan dagtura från befintlig brygga, haha. Keep up the good work, uppföljaren är alltid svårast;)
    /Micke

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *